Minus: Att denna underbara fredagskväll snart är slut.

Plus: Man måste våga för att vinna.

Efter en omtumlande och händelserik eftermiddag/kväll knackade Elina på vår ruta och kom in för att höra dagens historia. Ni läsare får vänta att höra denna historia... Moster, om du är nyfiken så vet du att symaskinsföreningen kommer hem på söndag.

Elina blev kvar här hos Gullberg/Larsson residenset under Idol och sitter faktiskt kvar här i soffan än. Hon har försökt dra sig härifrån ett par gånger, men nä, hon sitter fint här. Vi har så himla trevligt! Idag har både Henke och Elina sett en ny sida av mig och de bad mig att sitta mellan dem båda så vi kunde ha det mysigt...

Jag gör allt för att bli av med min fula "dubbelhaka"... Vi är alla klädda i joggingdress!

...till Marlene på Peab! Nu vet jag också hur man knyter en sjal ursnyggt! Ska bara införskaffa mig en lika snygg som ni gav Elina.

Passet

Som jag redan berättat var det premiär för mitt nya jympapass för kollegorna idag. I och med att jag inte kört igenom hela utan avbrott, visste jag inte riktigt vad som väntade oss...

Det blev ett par suck och stön redan efter ett par låtar och några fötter som krampade. Jag upptäckte ganska snabbt att jag hade mycket benstyrka i passet och det är kanske inte så konstigt med tanke på att jag gillar det plus att jag måste köra mycket sådant för knäet.

Jag fick lite feedback efter passet:

"Jag har för lite kondition för detta!"

"Jag spyr snart."

"Det fattar du väl? Om du har ont i benen, vad tror du vi får?"

"Det var mindre kondition i detta, men mer styrka."

Lite blandad kompott. Det är rätt svårt att sätta ihop ett pass som ska passa in på så många olika individer, men det bästa är att alla kan göra det efter sin förmåga. Vi kom dock fram till att det förmodligen kommer bli mer puls efter ett par pass då vi vet vad som kommer. Då kom det ett suck från annat håll. Hihi.

Jag tyckte i alla fall det var riktigt kul! Å när jag kom hem och skulle äta middag tyckte jag minsann att det skakade i armarna också!

Transformers

Då jag hade lite smått att ta tag i ikväll, bestämde Henke sig för att ha riktig egen tid. Han gjorde detta väldigt tydligt för mig "Du, nu är detta min tid. Jag ska vara här!" Han hade gjort iordning sin egen "biosalong", drog för persiennerna och talade om för mig att jag inte fick tända några lampor. Aj aj Kapten!

Jag har dock suttit vid matsalsbordet (vi har matsal och vardagsrum i ett) och har kunnat slå ett öga på filmduken då och då. Måste säga att Transformers var ganska spännande. De värsta filmer jag vet är just si-fi (sience-fiction, Henke lärde mig precis förkortningen...) och Transformers handlar om gigantiska robotar som kommer ut ur människor och bilar. Herregud! Men, men, den fick mig att titta dit en gång eller två.

Henkes idol är Megan Fox, en av huvudrollsinnehavarna. Å visst är hon snygg, jag kan bara hålla med dig Henke.

Nu är det dags för min tid - Greys Anatomy!

Tack för samtalet! Mycket intressant.

Lite tankeverksamhet, precis vad jag behövde!

Min käre sambo är ledig idag och självklart ville jag passa på att be honom ordna ett par saker till oss... Det enda jag kom på dock var att köpa färsk fisk till kvällens middag! Fast han kan väl få vara värd att ha en slappe dag.

Henke ringde mig strax efter lunch och jag fick följande utläggning utan att få en syl i vädret:

"Jag hatar verkligen pensionärer. Jag åkte till Fiskeexpressen och där var lång kö, av pensionärer! Det tar ju sådan tid för man får ju bara betala med kort;

(Henke härmar en gammal pensionär med pipig röst)

- Åååå, vilket håll sätter jag i kortet? Hur trycker jag koden?

När det väl var min tur så går en tant före mig!

-Jag ska bara köpa en bit lax.

H: Ja, men där är kölappar där borta!

-Ja, men jag har bråttom!

H: Du är pensionär, du har hela livet på dig!

-Det var oförskämt av dig!

Hon gick och ställde sig bredvid en annan tant och där stod de bjebb, bjebb, bjebb..."

Antar att Henke fick tyst på tanten och att hon kanske har lärt sig en läxa? Hahaha, ett gott skratt fick jag. Det är sådana här tillfällen jag myser av, när man får sätta dit folk.

Imorse var det kallt, riktigt kallt! Vi har ännu ingen termometer och nu har jag insett att vi måste införskaffa oss en sådan.

Jag och Elina begav oss ut på ett löppass. Elinas tanke var att köra trappor och hopp, men trapporna var hala så hon körde fler hopp istället. Jag hoppade hoppen (den var kass, sorry) pga mina tunga lår och valde istället att fortsätta skaka loss dem med löpning runt sjukans parkering... 30x20 meter kanske och det blev ganska enformigt. Elina var dessutom lite rolig och smällde av kommentaren "Har du varvat många?".

Mysan tänkte inte så himla långt och när jag kom ut till bilen för att köra till jobb såg jag de frusna rutorna och blev lite smått irriterad på mig själv att jag inte gått ut 5 minuter tidigare! Jag visste ju så väl att det var premiär för att skrapa dem.

Magen skriker. Dags att äta.

HA BEGÄR! Å vad jag älskar hennes låtar. Jag är fast för varje ny låt som de spelar på radion...

För tillfället: Happy.

I like a lot.