Minus: Att denna underbara fredagskväll snart är slut.

Plus: Man måste våga för att vinna.

Efter en omtumlande och händelserik eftermiddag/kväll knackade Elina på vår ruta och kom in för att höra dagens historia. Ni läsare får vänta att höra denna historia... Moster, om du är nyfiken så vet du att symaskinsföreningen kommer hem på söndag.

Elina blev kvar här hos Gullberg/Larsson residenset under Idol och sitter faktiskt kvar här i soffan än. Hon har försökt dra sig härifrån ett par gånger, men nä, hon sitter fint här. Vi har så himla trevligt! Idag har både Henke och Elina sett en ny sida av mig och de bad mig att sitta mellan dem båda så vi kunde ha det mysigt...

Jag gör allt för att bli av med min fula "dubbelhaka"... Vi är alla klädda i joggingdress!

...till Marlene på Peab! Nu vet jag också hur man knyter en sjal ursnyggt! Ska bara införskaffa mig en lika snygg som ni gav Elina.

Det är jag och Elina... Folk undrar nog vad vi håller på med på morgonkvisten.

Imorse ville Elina köra intervaller och jag hade vila, men ville gärna ut ändå. Jag kom på den briljanta idéen att jag skulle cykla när Elina sprang till backen. Vid backen ställde jag min cykel och gick upp och ner för den medan Elina sprang och sprang... Allt för att ingen av oss skulle vara ensamma. Som vanligt hade jag stenkoll på ev personer som var på väg upp eller nerför backen.

M: Där kommer två stora killar där nere.

E: Jag ser inte.

Elina har skaffat glasögon och dessa har hon inte när hon tränar. Hon ser absolut ingenting utan dem...

E: Vad ska vi göra då?

M: Vet inte.

Jag var beredd på att springa iväg och gömma mig.

E: Vi går bara ner och är som vanligt.

M: Var beredd på att slåss!

Killarna gick förbi oss, jag stirrade rakt ner i asfalten och minns faktiskt inte vad vi pratade om just då?!

E: De var rätt stora...

Det är hemskt att man ens ska behöva vara rädd för att vara ute i mörkret. Men vi ska minskäl inte behöva anpassa oss efter andra och sluta gå ut! Men jag ska nog gå en självförsvarskurs!