Detta huvud...snurriga sak.

Jag kände mig inte så mycket piggare imorse och efter lite snack med min "extramamma" på jobbet och order från chefen, ringde jag till min läkare, Aleks på akuten. Hon tyckte att jag skulle komma ner igen med tanke på att min yrsel inte försvunnit.

Å min underbare sambo körde hem tidigare från jobbet bara för att följa med mig. Du är bäst älskling!

Väl på sjukan skakade läkaren åt mig, den mystiska patienten. Hon hade ingen aning om vad hon skulle göra med mig. Hon gick iväg för att få råd av en annan mer rutinerad läkare och även en neurolog. Under tiden blev jag tappad på ytterliggare ett par rör blod.

Med tanke på min ålder, yrsel och att jag inte brukar ha huvudvärk, rekommenderade de andra läkarna Aleks att ta ett ryggmärgsprov.

"Är det verkligen nödvändigt?" undrade jag...

Henke har under hela tiden vi umgåtts berättat om hans upplevelse med sitt ryggmärgsprov, vilket var ett smärre helvete. Jag var alltså lagom sugen på det, men samtidigt så skulle det ju vara skönt att utesluta även problem i de trakterna.

Då jag skulle ligga ner i 2 h efter provet passade jag på att gå på toa, fast jag precis varit där. Det är väl inte så ovanligt att jag besöker dasset några gånger när jag är nervös? Henke stannade då kvar i mitt rum för att kolla på nålarna som sköterskan började lägga fram. När jag kom tillbaka stod Henke i dörröppningen:

"Blir du ledsen om jag inte stannar här inne när de sticker in sprutan?"

Å det är ju ingen hemlighet att han hatar dem. Läkaren höll med om att han skulle gå ut för hon ville inte få mer att göra när han svimmade. Sen viskade hon till mig "Vi kvinnor tåler lite mer smärta än män, det är faktiskt bevisat."

Där satt jag ihopkrupen på britsen, min tröja i ett stadigt grepp mellan tänderna och stelopererade ben...

Sticket var väl inte mycket värre än ett vanligt stick i armen, dock lite obehagligt när vätskan tappades ut och det stramade.

Efter ca 1,5 h vila på britsen och en sovandes Henke på golvet tittade en ny läkare in. Sa att proverna såg bra ut och att vi skulle upp och gå. Så där gick vi runt på akuten...

Har varit hemma 4 timmar nu och det går väl lite fram och tillbaka. Är lite öm i ryggen och huvudet värkar som vanligt. Nu ska jag ta det lugnt resten av veckan och jag hoppas att jag är pigg senast på måndag så jag slipper besöka det där stället er!!