Vi kom igång ganska bra i bussen på väg ner till Malmö. Det var precis som det ska, de som brukar hålla låda, höll låda...

Det är så himla roligt att se förändringen hos kollegorna utanför arbetstid!

Vi blev serverade en 3-rätters meny, de två första rätterna var helt i min smak men efterrätten hade lite för mycket fromage/chokladpudding-konsistens. Jag åt den förstås ändå.

Under hela middagen gick det runt "lie-män" med obehagliga masker. Jag har väldigt svårt för masker, tycker det är grymt obehagligt att inte veta vad som döljer sig där bakom. Jag blev skrämd ett par gånger och fick hjärtat i halsgropen.

Vid ett tillfälle kom en lie-män fram till mig och gav mig ett kort. Jag blev genast orolig över vad detta betydde. Som tur var hände inget och jag slapp hamna uppe på scenen!

Kitty från vår arbetsplats blev uppdragen och borttrollad.

Jag ger showen 3 av 5. Jag hade förväntat mig mer, kanske hade jag för höga förväntningar? Det mest negativa var att han var fruktansvärt divig...

Bussresan hem började i ett jäkla tempo. Stefan tog täten framme vid mikrofonen och bjöd oss både på välkända hitlåtar och Ängelholmsvisan. Underhållare i världsklass!

Bilder kommer senare under dagen.